Idag har den då kommit. Den hittills värsta dagen i mitt liv. Jag har medvetet varit tyst om detta i bloggen för jag vill inte få kommentarer som får mig att må ännu värre än jag gör just nu och har gjort sen i tisdags då det blev definitivt och jag ringde det jobbigaste samtalet jag någonsin behövt ringa. Ja, ni förstår nog vad jag pratar om här. Det oundvikliga samtalet till veterinären för att få en tid att låta älskade lille Hobbe få somna in och komma till katthimlen. Jag samtalade ju med veterinären förra veckan och efter Hobbes historia med hela tiden återkommande urinstenar trots operation och specialkost samt att han fortsätter göra sina behov här hemma i sängar, soffor, tvättkorgar mm gör att vi alla mår dåligt.Hon sa att visst kan vi fortsätta operera honom men han mår ju uppenbarligen inte bra så hade det varit hennes katt hade hon låtit honom få somna in sa hon. Men det gör så ont att jag knappt kan andas när jag tänker på det och den här veckan har jag nog inte sovit många timmar alls. Vill liksom stanna tiden så jag får ha honom kvar bara lite längre. Igår låg jag i sängen med honom hela dagen och det var precis som att han tröstade mig och förstod. Och igår kväll lekte han t o m med en liten kattleksak och det har inte hänt på säkert ett år. Jag vet att jag inbillar mig men igår var han annorlunda på något vis. Precis som att han tog farväl…
Och det är precis vad vi ska göra idag och mina tårar vill liksom inte ta slut. Ni får ursäkta om det är massa stavfel och så i texten idag för jag ser knappt vad jag skriver….Hur sjutton klarar man av att ta livet av en liten vän som man haft i 14 år och som varit med en om så mycket? När min andra katt Jamo dog för två år sen kom det ju liksom plötsligt och vi behövde aldrig ta något beslut men det här är ju så annorlunda och jag känner mig så hemsk…ingenting i världen kan få mig att må bättre just nu…
♥ Puss & Kram ♥
/Vivvi
Hej Vivvi!
SvaraRaderaJag tänker på dig och er idag och det är nog bland de värsta beslut att ta, att låta ett högt älskat djur, en familjemedlem få somna in.
Du skriver så fint och just det här att få ägna en dag åt honom är skönt att sedan bära med sig, lite trösterikt mitt i det ledsamma.
Det är någonting märkligt det här med att piggna till lite, jag möter många som just berättar och vittnar om detta inför begravningar, en svårt sjuk människa piggnar plötsligt till, blir kontaktbar, kanske till och med kan komma hem någon dag för att sedan lika hastigt avsluta detta jordeliv.
Allt gott till dig och familjen denna dag.
Kramar från Eva
Kommer ihåg när vi beslutade att ta bort min katt för ung samma sak han höll på med men han var mycket ung men mådde pyton !!! Sista timmarna innan kom han hem med en liten mus kändes skönt att han fick vara katt in i det sista!!!
SvaraRaderaMånga tankar å kramar till er idag &herats;
/Tina
Många kramar från Titti till DIG denna svåra dag...
SvaraRaderaVila i ro lille Hobbe.
Tänker på dig!
SvaraRaderaMånga kramar
Åh Vivvi, massor med tröstfyllda kramar till dig<3
SvaraRaderaDet är gräsligt beslut att behöva fatta men till slut det enda rätta. Tänk 14 år, ni har fått många år tillsammans
KRAMAR
Instämmer med alla här ovan! Sorg över våra älskade djur är djup. Vi har haft ett, dotterns marsvin som blev 9 år fick jag åka med till veterinären när en förlamning slog till och jisses vad sorgligt det blev.... KRAM!
SvaraRaderaHej, har haft 6 hundar under mitt vuxna liv.En liten kille blev sjuk i bägge sina bak ben knäleden, kunde inte gå och fram ben var inte heller i topp. Vi blev tvingade att låta han somna in .J ag viskade förlåt gång efter gång i hans öra när han fick sin insomnings spruta som kändes som en evighet. Men det var för hans skull så han slapp lida.MvhLena
SvaraRaderaTänker på dig!
SvaraRaderaStor varm kram
Många kramar och tankar till dig i dag.
SvaraRadera<3
Sitter med tårar i ögonen för jag vet så väl hur det känns. Vi fick låta vår lilla katt sedan 16 år somna in för några år sen pga vatten i lungorna. Det är en stor sorg när en älskad familjemedlem förvinner.
SvaraRaderastor kram
Åh nej ............ mina ögon är full av tårar just nu! Jag vet hur du känner!! Jag var tvungen att göra samma sak med min förra älskade nakenhund "Harry" Jag klarade inte vara med när han somna in. Så min kära man fick ta den tunga biten. Men jag satt nog hemma och grät i dagar. Men kanske kommer dom att träffas i himmlen?! Min lilla Harry var liten som en katt:)! Och han var en fin kompis. Så dom får nog det fint i hop!!
SvaraRaderaKänner för dig!
stora kramar från lilla mig ♥CC♥
Tänker på dig Vivvi. Många varma kramar till dig.
SvaraRaderaFy vad jobbigt! Vet precis hur det känns! hade lille Pricken som tyvärr fick gå samma väg till mötes! Det absolut värsta jag varit med om!
SvaraRaderaTänker på dig!
Kram Helena
Tänker en massa på er! Vet precis, var där själv för ett drygt år sedan... :o(
SvaraRaderaÖnskar jag kunde ge dig en stor kram irl men nu får det bli en hel hop här istället!!!
Många varma kramar till dig! Det är ett förfärligt beslut, men jag är säker på att du gör det riktiga för Hobbe. När Skrållan gick samma öde till mötes var jag ledsen i många veckor, men det går över. Och tiden läker alla sår (försöker jag också intala mig själv just nu...)
SvaraRaderaKramar
Åh Vivvi, jag lider så med dej nu. Det är så sorgligt, fick nyligen göra samma sak. Stor kram till dej
SvaraRaderaSänder många tröstekramar till dig. Att skiljas från en familjemedlem efter så lång tid måste vara fruktansvärt. Du får tanka all styrka du kan från din härliga familj.
SvaraRaderaMassor med kramar från mig!
SvaraRaderaTänker på dig.. Känner igen mig och det gör ont när jag tänker på det..
SvaraRaderaKram!
Usch så jobbigt. Vi har tagit bort två gamla kattdamer varav den sista betedde sig ungefär som eran Hobbe. Så jävla jobbigt men när djuren lider finns ingen annan väg. Vi tänder ljus var Allhelgona i minneslunden för våra 'tanter'. Och minns dom för vad dom var.......
SvaraRaderaStor kram till dig och familjen på denna jobbiga dag.
Usch nu fällde jag en tår. :( Det är så hemskt med djur! Massa kramar till dig!
SvaraRaderaVackra lille Hobbe, så fin.
SvaraRaderaStyrkekramar.
Kram/
Berit
hej!
SvaraRaderaJobbigt men ibland måste man ta sådana beslut ;(
Undrar om du kan ge mig svar...vill beställa Please jeans..Jag tror att vi är lika smalla, tror jag o vet att du har vita i strl XS men tyckte att kanske XXS skulle passa dig bättre :) Jag är som mest 93 i höfterna; tror du att jag skulle behöva XXS??? Tacksam för svaret ;)
Kram; Magdalena
Hej Magdalena! Jag har mina Please i strlk XXS faktiskt och de är lite stora men mindre fanns inte. Jag har nog runt samma höftmått som du så jag tror absolut att XXS skulle bli perfekt för dig.
RaderaKram
/Vivvi
Åh jag lider med dig. Fick låta min kisse somna in i veckan 8 år gammal så jag vet precis hur det känns.Han hade problem med återkommande urinstenar och gjorde penisamputation och fick specialmat men inget hjälpte, han blev aldrig riktigt bra. Efter fem månader och massor av veterinärbesök och två inläggningar så tyckte jag att han inte skulle behöva lida längre. De vet ju att man gör sitt bästa och i mitt fall var han så lugn vid insomningen att jag tror han tyckte det var skönt att slippa allt jobbigt. Men saknaden är stor och tårarna många.
SvaraRadera