Veckans barncitat x 2

Halloj vänner! Imorse måste jag varit helt senil. Vi hade lite sovmorgon då fritids var stängt idag så barnen skulle inte skjutsas in förrän till 8 då skolan börjar. Men även om jag då hade mer tid eftersom jag ändå gick upp nästan lika tidigt som jag brukar så glömde jag helt av att blogga. Måste varit de annorlunda rutinerna som slog till för morgonen blev ju inte alls som vanligt då barnen dessutom skulle ha frukost. De brukar äta på fritids annars. Sen skulle de ju hämtas 12:30 också då skolan slutade men det tog T som passade på att ta en ledig eftermiddag. Och barnen fick dessutom med sig en varsin kompis hem så det har varit fullt hus hemma hela eftermiddagen och jag kom hem till sånt där härligt barn-stojande och skratt. Underbart :) Nu är ett barn hemgånget och alla andra utfodrade med korv och makaroner och då kom jag på att ja visst ja…bloggen :)

Jag måste ju bara berätta två såna där gulliga och lite roliga barncitat från helgen. Börjar med Felix som igår var ensam med mig en stund  efter free-runningen medans vi väntade på att få hämta Emilia som varit på kalas. Vi passade då på att fara in till macken och köpa lite Sibyllakorv som vi var väääldigt sugna på…hur man nu kan vara det? Korv, mos och räksallad valde jag och inte fasen är det gott men igår var jag sugen på det av nån anledning. Köpte också en dubbeldajm till efterrätt för jag tänkte att jag och Felix skulle dela. Han är ju inte så förtjust i godis dock men sa ändå:

“Mamma, jag smakar lite och tar en tugga så blir det nästan som att du får en extra puss av mig”

Jag fattade inte först men sen gick det upp ett ljus. Lite gullig han är min son som tvingar sig till att smaka chokladen så att jag ska få lite “spott” på den när jag får tillbaka den och i o m blir det som en puss he he…

Gårdagen bjöd även på ett citat från lilla prinsessan. Felix var lite ledsen igår en stund för han skulle sovit hos sin storkusin i lördags men det blev inte av då han fått halsfluss och det vill vi ju inte ha hem. Så han fick sova hos mormor och morfar istället med sin syster och han var lite besviken. När jag märker det frågar jag honom vad det är som är fel och han vill inte riktigt svara. Då har Emilia förstås förklaringen till varför han är lite ledsen…

“Felix, vad är problemet? Ska vi ta tempen på dig? Tror du håller på att bli sjuk. Eller också är det någon tjej som gjort slut med honom så han är lite deppig. Han har nog fått brustet hjärta tror jag!”

Nu när jag skriver det låter det inte så kul men tänk er en liten sjuåring med sån där riktigt myndig röst. Det låter så lustigt när de liksom låter som små vuxna…aja, inte så kul kanske men jag skriver det så jag har det kvar nånstans och kan minnas själv…

Här är lite pics på min lilla kalastjej också.

Klänningen är ärvd från kusinen och boleron är från Kids Up. Lilla spexfia som säger att hon ska bli “modemodell” när hon blir stor…ja vi får väl se hur det blir med det :)

Puss & Kram
/Vivvi

Ledsen, arg och irriterad men fick lite boozt i helgen ändå…

Halloj vänner! Igår var det helt bloggtorrt här. På morgonen fick jag ingen kontakt med Blogger och kunde inte blogga och sen hade jag helt enkelt inte tid. Skulle ha finaste tjejerna här på kvällen och det var fullt ös hela dagen med städning och fix. Blev till slut en underbar kväll med underbara vänner. Ni vet en sån där boozt som man behöver ibland i den tuffa vardagen. Och igår alldeles särskilt för jag var verkligen inte alls glad och uppåt efter fredagen. Var ju iväg på kurs och på eftermiddagen skulle jag skriva certifieringsprov som jag nu pluggat till i flera veckor. Och när det gäller tentor är jag en person som verkligen blir apnervös. Är verkligen ett nervvrak dagarna innan och det är jättejobbigt. But it had to be done så jag bet ihop och satte igång. Närmare två och en halv timme senare kände jag mig ändå nöjd med min prestation och hade en sån där 100%-ig känsla av att det här gick vägen. 90% av frågorna hade jag helkoll på och resten kunde jag slå upp då det var ett sk open book där man fick ha kurslitteraturen, google eller vad man ville till hjälp. Så jag kände mig nöjd och glad och hade redan börjat få fredagsfeeling och avslappnad känsla i kroppen. Trycker på “Submit”-knappen (det var ett onlinetest) och förväntar mig att det ska flasha tillbaka en procentsiffra över hur många rätt jag hade. Meeeen, något går vansinnigt fel och mitt test försvinner. Jag blir utloggad och allt jag jobbat med på eftermiddagen var bara puts väck. Går förstås fram till kursledaren och det blir ett himla hallå. De ringer sitt support-team i USA och jag blir tillsagd att testa logga in igen. Men då dyker ett nytt test upp med nya slumpmässigt utvalda frågor upp och då det hinner gå ytterligare en timme medan de roddar har jag ju ingen möjlighet att göra om det. Ni förstår känslan kanske. Den där lyckokänslan förvandlas till en stoooor klump i magen. Värre än om man skulle kuggat för nu slipper jag ju inte nervositeten i a f då jag måste göra om testet. För det måste jag för det var verkligen helt puts väck. Tårarna bränner innanför ögonlocken och jag får nästan svårt att andas. Och min prestationsångest jag alltid kämpat med slår till igen och det enda jag tänker är att AAAALLA tror att jag kuggat testet och tycket att jag är värdelös. Jag var den enda kvinnliga deltagaren och det förstärker ytterligare den där värdelöskänslan när de manliga deltagarna kommer ut en efter en med ett smil på läpparna att de klarat det (eller också hade de bra pokerface, vad vet jag) men usch vad dåligt jag mådde. Och det spelade inte ett dugg roll att de lovade att jag kostnadsfritt skulle få göra om testet hur många gånger jag ville (kostar annars 300$ att göra om) för nu måste jag ju försöka hitta en lugn stund i två timmar hemifrån och göra testet och det är ju inte lätt när familjen är hemma, jag måste ju plugga lite till känner jag och dessutom var ju fredagseftermiddagen helt bortkastad kändes det som och jag kunde ju lika gärna jobbat.

Nääää fy vad ledsen jag var och oj vad jag behövde mina tjejer på lördagen. Tror aldrig så mycket så tack för att ni kom vänner, precis vad jag behövde….

Massa gott att mumsa på. Vi hade lite knytis så alla hade med sig något litet och det var såååå mycket gott att hälften hade varit nog. Och så godaste Proseccon flödade och dagens “Diva” Får spegla kvällen :) Mubbel, mys och härliga tjejer. (frågade inte om jag fick lägga ut några bilder på dem så därför får ni bara se lilla moi)

Idag känns det i a f bättre och nån dag i veckan ska jag ge mig på den förbannade tentan igen för certifierad det SKA jag bli…

Puss & Kram
/Vivvi

På väg till storstan

God morgon i ottan Idag fick jag gå upp lite extra tidigt för idag ska jag iväg till storstan på lite kurs. Ny certifiering på gång och jag är jättetaggad. Det var dock okristligt kallt ute och jag känner mig allmänt genomkulen och trött. Men köpte mig en kopp te här på tågstationen så då ska jag nog bli pigg och få upp värmen här på tåget.

Tänk att det redan är fredag idag och oj vad den här veckan gått fort. Helgen kommer bjuda på lite roligheter i form av tjejmiddag hemma hos mig och man och barn är utslängda imorgon kväll :). Men det kommer nog inte gå någon nöd på dem heller. T ska ha lite bastukväll med ett par kompisar på sitt kontor, Emilia ska vara ensam med mormor och morfar och bli ompysslad och Felix ska sova över hos Ts syster och storkusinen som är stor idol så det kommer nog bli toppen för alla parter. Själv ska jag boozta lite med bästa tjejerna. Blir lite knytis där alla tar med sig något litet. Själv ska jag stå för fördrink och lite småplock. Få se vad jag hittar på :)

Men först alltså lite kurs och dagens outfit blev blus By Malene Birger, jeans G-star och skor Ash. Insåg att skorna egentligen är liiiite kalla men kan ju inte släpa med mig inneskor kände jag så då får man välja. Frysa ute eller svettas inne. Jag valde frys-alternativet.

Ha en finfin fredag alla söta

Puss & Kram
/Vivvi

Lilla tandlösa

Ha ha, kommer ni ihåg när ni började tappa tänder? Jag har lite svaga minnen av det och det jag verkligen minns är när mina små tappade sina allra första. Emilia tappade två framtänder nere på samma gång nästan för nästan precis ett år sen om jag inte minns fel. Hon är ganska sen med tandtappandet och har inte tappat några fler efter det. Felix som är ett år yngre har också tappat de två framtänderna nere så de har legat precis lika nästan med tänderna. Minns att Emilia var sen att få tänder också. Hon var nio månader när första tanden kom och vid ett års ålder hade hon bara två små risgryn medans Felix fick sin första vid fem månader och hade hela munnen full nästan vid ett år. Var ett elände att amma honom så jag fick sluta när han var strax över sex månader för han bet mig så det började blöda med de där små vassa gaddarna. Emilia däremot fick jag tvångssluta amma när hon var 11 månader tror jag det var. Hon ville aldrig sluta :)

Men tillbaka till tandtappandet. För nån vecka sedan började det hända grejer i Emilias mun. Tre lösa tänder däruppe och i helgen som var tappade hon en och den andra framtanden ser sååå lustig ut för den är så lös att den står rakt ut.

Och vilken skillnad det blir på deras utseende när de tappar tänderna och får en sån där söt liten glugg. Min goa lilla tandlöse

Puss & Kram

/Vivvi

Vad glad jag blev!

Halloj raringar! Jag skrev ju igår om hur jag tyckte om “lussituationen” på mina barns skola och också att jag tycker man ska vara öppen med detta. Alltså skrev jag ett långt mail till Emilias fröken plus alla föräldrar där jag skrev att hon hade fått löss igen och att vi var hemma och behandlade. Jag tipsade om de medel vi testat, Nitfree-kammen samt tips jag googlat rätt på hur man kan undvika de små rackarna och hur man blir av med dem. Jag hittade även ett antal länkar till bra “läs-mer-sidor” som jag bifogade.

Och igår kväll ringde Emilias fröken och var såååå glad och tacksam. “Tusen tack för ditt mail!” sa hon. De har på skolan funderat på hur de ska informera föräldrar om situationen och jag hade tydligen fått med precis det. De hade tänkt skicka ut lappar men visste inte riktigt vad de skulle skriva. Och hon tackade mig säkert fem gånger under vårt telefonsamtal. Sånt värmer ju oerhört. Dessutom var det en mamma imorse som jag mötte på skolan som sa precis samma sak. “Bra skrivet och super att du gör det”. Och ja, jag blev såååå himla glad. Kul att man kan göra något som tar så lite tid men kanske faktiskt gör någon skillnad i något. Nu har jag ju inte löst några världsproblem men det är inte min point här heller. Jag tog nog bara ett steg till att faktiskt göra något åt situationen och var öppen. Öppenhet är ett värdeord jag gillar mycket. Så länge man är öppen och ärlig kommer man långt :)

Nog om det, det gjorde i a f min dag och förmiddagen har här gått rasande fort. Nu är det lunch men det blir bara en snabbis här framför datorn så jag passar på att kika in en snabbis till er här. Dagens outfit består av jeans G-star, blus Valerie och kofta Lindex. Skor Black Lily.

 

Så, det var en liten snabbis. För er som undrar så hör spetsen som sticker fram ur ärmen på koftan inte till själva koftan utan det är blusens ärm. :)

Puss & Kram
/Vivvi

En underbar och personlig julklapp

Halloj alla rara! Nu har jag avslutat Vård-Av-Lus-Tjej och lite jobbande och gått över till pluggandet. Alla sängkläder ligger ute i snön för avlusning, handdukar och lakan ligger i smutsen, borstar och mössor i frysen och ja, nu tror jag att vi känner oss nöjda med avlusningen idag. Köpte ett nytt medel idag som vi inte hade förra gången. De rekommenderade det på Apoteket så vi får väl hoppas det är bra.

Inser att jag lovade redan i julas att jag skulle visa mina julklappar men det glömde jag visst bort. Rackarns bananer men får väl slänga in en då och då här för jag fick verkligen såååå fina och personliga saker att hälften hade varit nog. Av min syster fick jag ett sååå fint silverhalsband med Felix och Emilia ingraverat. Såna presenter uppskattar jag så himla mycket och blir så glad av. Har sedan tidigare ett namnhalsband i form av två pusselbitar med deras namn och nu kan jag växla med detta fina. Lööööv it

♥

Puss & Kram

/Vivvi

Off to work…trodde jag ja…

God morgon alla söta! Imorse gick vi upp som vanligt för att åka iväg till jobb och skola. Skulle kamma Emilias hår och ser då….

en LUSJÄVEL! W t f, liksom. Igen!!! Hon hade det ju här nån månad före jul och det verkar som att de inte blir av med det på skolan utan det kommer ständigt nya lappar eller mail från personalen. Men nu börjar jag bli lite lack faktiskt. Det måste ju alltså vara “nån/några” som fullständigt struntar i det här med kamning och behandling av sina små då det inte försvinner. Förra gången mailade jag ut till alla föräldrar för jag tycker man ska vara öppen med det. Herregud, det är ju inget man dör av men eländigt att hålla på med då man ska behandla, kamma, lägga saker i frysen, vädra sängkläder, tvätta gosedjur mm och det räcker ju inte att vi är duktiga att kamma oss. Så länge andra struntar i det kommer det ju tillbaka ändå och just idag stör det mig. Inte alls kul att behöva ta en VAB-dag för att vara hemma p g a såna här äckligheter. Nu har ju i o f jag ett jobb där jag kan jobba lite hemma och det är det ju inte alla som har. Och lusmedel är ju inte gratis. Ska man behandla en hel familj blir det måååånga hundralappar som ryker och det finns säkert de som faktiskt inte har råd med det. Nu har jag i a f bestämt mig för att köpa en sån där Nitfree-kam som tydligen ska vara värd varenda krona då den ska krossa både löss och ägg. Mailade dessutom återigen ut till alla föräldrar att Emilia har fått det igen för jag tycker verkligen man ska informera när ens barn får det.

Så idag är snuttan och jag hemma och lusbehandlar. Felix var lusfri som tur var i a f.

Men en dagens kan ni få ändå eftersom jag var påklädd och redo för jobbet. Tröja F.A.V, jeans G-star, skor Black Lilly. Sjalen är Beck Söndergaard.

Ha en fin dag alla raringar och se till att luskamma er och era små nu

Puss & Kram

/Vivvi