Stoltaste mamman…tror jag spricker…

God kväll raringar! Jaha, nu har jag varit på Felix första utvecklingssamtal i skolan. Förskoleklass i o f och inte så mycket skolarbete men de har både en mattebok och en “svenskabok” som de jobbar i och vi pratade om vad Felix tyckte om skolan och hur han trivdes. Han trivs väldigt bra och har många kompisar. Enligt fröken en väldigt omtänksam och snäll kille som värnar om alla sina vänner och är populär bland alla. Han är duktig i klassen och är med på allt och är aktiv samt har lätt för sig när det gäller både matten och det andra.  En gång hade han blivit ledsen berättade han och det visste jag redan för det berättade han för mig förra veckan. Det var när kompisarna skrattat åt honom för att han skulle ha lekdejt med en tjej på fredagen. Då hade han blivit ledsen sa han och funderade varför de gjorde så. Och det är klart man får bli ledsen för det. Men vi bestämde att vi struntar i sånt för de är nog bara avundsjuka i a f. Och han lekte med sin lilla tjejkompis T i fredags ändå och hade så kul så nu är det inte mer med det. Och han ville inte att fröken skulle ta upp det med de andra barnen så så var det med det. Lille plutten, så mycket jag älskar dig och din syster. Jag är så tacksam att få vara er mamma och ni gör mig så stolta varenda dag men när man får höra så mycket gott om sitt barn på ett utvecklingssamtal som jag fick höra idag så spricker man ju nästan….eller vad säger ni som har barn? Den stoltheten man känner för sina små är väl den underbaraste känslan som finns nästan?

Goa goa unge och än så länge får mamman en sisådär en miljard pussar och kramar varenda dag av den här lille goe killen.

Puss & Kram

/Vivvi