Det funkade inte….saknar…

God morgon i ottan! Här vaknade jag stel som en pinne i soffan vid femtiden redan. Barnen ville sova nere i vardagsrummet då T är borta på kryssning så jag bäddade på golvet åt dem på en stor madrass. Själv tog jag soffan men Felix kom upp och lade sig fotskavs så jag har knappt kunnat röra mig. Men det är det värt för de tycker det är så mysigt. Vi hade jättemysig fredagskväll med massa tända ljus, god mat också intagen i vardagsrummet för det är så vi gör när T är borta he he. Dock bara crap på TV sen när de små somnat så jag somnade också tidigt. Men ändå, varför kan jag inte sova ut på morgnarna på helgen? Helt galet…

Vet ni, vi var tvungna att ge upp med lilla Wilma. Hon trivdes verkligen inte här. Chewie lät henne inte vara ifred, hon låg och tryckte under sofforna hela dagarna och sista veckorna började hon kissa och bajsa på golvet. Det är inte kul då vi haft vår beskärda del av innekissande katter. Visst hade vi kunnat försöka mer med Feliway och annat för att hon skulle må bättre men vi tog beslutet att nej, det är bättre att hon får komma någonstans där det kanske inte finns andra djur och hon kan få vara i lugn och ro. Hon är ju en sååå mysig kisse så igår körde vi över henne till en vän till mig som ska försöka.

Bäst för Wilma, jag vet men varför känner jag mig så vemodig? Saknar henne där under soffan och det känns inte alls kul just nu. Barnen har i a f tagit det bra. De fick ju liksom aldrig någon kontakt med henne så det är ju skönt i a f men den här mamman har en stor klump i magen just nu…

Önskar att allt går bra i ditt nya hem lilla fröken och att du slipper vara rädd och ligga under en soffa. Hoppas du kommer trivas och får blomma ut som den goa lilla dam du är. Vi är glada att vi fick ha dig hos oss ett tag lilla goa Wilma ♥

Nä, usch, nu bölar jag nästan så jag slutar här. Det går över men känns lite som att förlora en familjemedlem trots att hon inte var här så länge…

Puss & Kram

/Vivvi