Prestationsångest och halsbandstips

God morgon mina söta vänner! Måndag igen och varför har man den där känslan att veckorna består av fredagar och måndagar? Allt däremellan blir liksom bara blurr på något sätt. Och den här veckan kommer ju bli jättekonstig med en ledig onsdag mitt i alltihop. Kommer ju kännas som måndag igen på torsdag. Inte för att jag klagar men…:-)

Igår hade barnen terränglöpning (eller det heter så men iår springer de på banan på friidrottsanläggningen i pyttestan för det har ju varit så dåligt väder). Felix har i a f vunnit de två första gångerna i sin klass och han har varit sååå stolt. Jag har nästan bävat för den dagen då han inte kommer vinna för jag vet hur dålig förlorare han är. Han har sån ruskig prestationsångest min lille prins. Precis som sin mamma…hmmm…så jag vet hur det känns för honom. Emilia är likadan men på ett lite annorlunda vis. När det gäller tävlingar är hon inte sådär att hon måste vinna. Det är mer när hon tar sig för något som hon vill göra det perfekt. Men för Felix är ALLT en tävling. Allt från påklädningen på morgonen då han mååååste vara före Emilia till städning av rummet, till att gå ner för trappen, till att komma först och hälsa på mamsen när hon kommer hem o s v….Och igår kom dagen då han faktiskt inte kom först utan tvåa. Vi var ju jättestolta över honom ändå (skulle varit stolt om han kom sist, bara att ta sig runt de 500 meterna är ju en bedrift tycker jag). Meeen, Felix var INTE nöjd. Han började tokgråta och var alldeles knäckt stackaren och oj vad det skär i mammahjärtat då. Inte för att han förlorade men för att jag känner igen den där känslan som han måste haft igår. Jag stod och bara höll honom i famnen i säkert 10 minuter innan han lugnade sig lite. Han var verkligen helt tröstlös och hulkade sådär som när man är riktigt riktigt ledsen. Vi gjorde allt för att försöka vända på det och säga att han ju faktiskt kom tvåa av säkert 30 andra pojkar och det var ju jääättebra men i Felix ögon är det “No points for second place” som gäller. Hur sjutton ska man öva med honom så att han tänker annorlunda? Eller är det bra att ha den där vinnarskallen? En sak är ju klar och det är att det är väldigt nyttigt för honom att förlora ibland också. Då kanske han lär sig till slut att bara man gör sitt bästa är det ok att nån annan har mer spring i benen ibland…..

Hur har ni det med era små? Nån som känner igen detta?

Nä, nu ska jag inte babbla mer, nu kör vi en måndags-dagens som består av jeans Please, blus Valerie, skor Ash och så ett nytt halsband som jag köpte på Tullhuset. House of Circus heter märket och är helt nytt för mig men jag kan säga att prislappen var bra mycket trevligare än liknande märken som ICON och Unica. Spana in dessa. Finns att hitta här….

Ha en fin dag alla

♥ Puss & Kram ♥

/Vivvi