fredag 15 juli 2011

Snacka om att jag blev paff…men såååå stolt

God morgon bloggisar! Har ni sovit gott? Jag har helt vänt på dygnet nu på semestern. Från att ha varti värsta kvällströttisen ligger jag nu och tittar på TV halva nätterna. Resulterar dock i att jag är supertrött på morgnarna istället. Annars vaknar jag aldrig senare än 6 men nu sover jag lätt till 9. Som tur är sover barnen ännu längre så det funkar men mina “morgnar” för mig själv har jag ju ändå inte. Blir nästan ännu tröttare också nu när jag sover länge. Måste bli ändring nu tills vi åker på semester så man kommer ner till beachen i tid :-) Nästa vecka är det nämligen Öland som gäller.

Igår höll jag på med något inne och skulle bara tittat till barnen som var ute och lekte och ser då något svischa förbi och jag ramlar nästan baklänges. Det är Emilia som cyklar…HELT SJÄLV! Vi har övat lite och hon har varit jätteduktig men jag har inte kunnat släppa helt. Så har hon lärt sig själv min lilla envisa skrutta. Jag var så stolt så jag nästan sprack. Tänk att få se sitt barn cykla utan stödhjul för första gången. Det kändes STOOOORT!

Och ja, hon har valt sommarlinne och julkjolen idag. Fick en kasse urvuxet från min syster som ju var tvunget att provas, samt syrrans urvuxna flip-flops strlk aningen för stora :-)

P1130270P1130271

Felix gillar också att cykla men har ju sin lilla med stödhjul och det är ju inte samma sak. Men nu åker nog stödhjulen av hans cykel också så han lär sig ordentligt

P1130266

Men samtidigt blir man ju nu lite nervös. De vet att de bara får åka på vägen närmast huset och bara på höger sida och bara när någon vuxen eller något av de större barnen är med men det är ändå lite läskigt…Vågar nog inte släppa ut dem i trafiken än på ett tag…

Nu ska vi äta lite frukost för nu har småttingarna vaknat. T var tvungen att åka och jobba idag också. Eländigt att vara egen företagare. Semestern blir liksom inte “riktig” nån gång…

Ha en skön dag bloggisar

♥ Puss & Kram ♥

/Vivvi

9 kommentarer:

  1. Duktiga tjejen! Visst är det härligt att få se dessa stegen de tar här i livet när det utvecklas. Precis som när de tar sina första stapplande steg. En helt nu värld öppnas på något sätt.

    Sen våra barn lärde sig cykla så kan vi som vi gjorde häromdagen cykla in till byn. Fast det har inte blivit förrän nu när de har minst 20" cyklar för att slippa trampa så frenetiskt. Underbart är det!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Så duktig hon är, och vilken kul syn - förstår att du blev paff!

    Kram

    SvaraRadera
  3. Å ja det är STORT! Upplevde precis samma sak med min dotter.. Hade funderat på om det inte var dags att ta av stödhjulen och så kom hos cyklande själv en dag på kompisens cykel! Kommer också ihåg de första vingliga turerna jag själv gjorde må min röda Monark :) Kram

    SvaraRadera
  4. Slant visst rejält på tangenterna idag :) Hon och på ska de vara :)

    SvaraRadera
  5. Ja, det ÄR stort och mammahjärtat blir helt varmt:) Vår son hade en egen grej när hans skulle lära sig han satte resolut fart på tramporna och cyklade FORT och vingligt rätt in i buskarna..så höll han på en hel dag utan att slå sig och vid kvällen så kunde han cykla:):) kram kram ..

    SvaraRadera
  6. Åhhh, det är så härliga minnen som kommer fram när du berättar om din duktiga tjej! Vissa saker lär de sig SÅ fort! Att kunna cykla utan stödhjul är nog en otrolig frihetskänsla för barnen, men att släppa ut dem i trafiken... Ja, det vill man verkligen inte göra förrän de är äldre (och knappt ens då ;-)). Kram

    SvaraRadera
  7. Härlig känsla...att kunna cykla själv för första gången...:-D

    underbart att se.

    kram

    SvaraRadera
  8. Vad underbart, förstår gott att du blev paff. Det är så kul första gången de cyklar själv.
    Kram

    SvaraRadera
  9. Jeanette: Ja det är så det värker i bröstet av stolthet när de lyckas med något stort första gången :-)

    Oslotigern: Ja, och stolt :-)

    Odd me: Ja, visst är det :-) De är riktigt driftiga de små liven och hungriga på att lära...

    Too di Loo: Visst är det så :-) Alla sätt är ju bra om det funkar :-)

    Helena: Jag kommer aldrig glömma den dagen :-) Fick ett par bilder men ångrar att jag inte filmade också

    Lingonberrie: Kommer faktiskt ihåg själv vilken lycka det var första gången. Stort!

    Hilde: Ja, paff blev jag men sååå stolt. Jättekul är det

    Kram finingar
    /Vivvi

    SvaraRadera

Tack gulliga du för din kommentar. Den är guld värld och du är värdefull...Många kramar